Större investeringar krävs inom svensk hörselvård och bättre karriärvägar och löneutveckling måste till för att behålla audionomer i yrket. Detta skriver fackförbundet SRAT Audionomerna 2023 10 13. Läs hela artikeln här
Hörselföretagarna och HRF Stockholms län om vilka utmaningar hörselvården står inför 2025
Under 2025 planeras ett nytt system för primär hörselrehabilitering i Region Stockholm. Här kommer bland annat nuvarande system för Fritt val av hjälpmedel att tas bort. Under det kommande året skall ett nytt förfrågningsunderlag utarbetas. Hörselvården i Stockholm är idag kraftigt underfinansierad och vi står redan idag inför en situation med en nationell audionombrist och en åldrande befolkning. I ett gemensamt brev till den politiska ledningen lyfter idag Hörselföretagarna och Hörselskadades Riksförbund (HRF) i Stockholms län ett antal utmaningar vi ser framöver för hörselvården i Region Stockholm. Hela brevet finns nedan:
3 av 10 med nedsatt hörsel söker inte hjälp
I en ny Novus-undersökning frågade man ett antal svenskar om deras vanor och inställning till hörselhjälpmedel. I undersökningen konstateras att 3 av 10 som hör dåligt inte har sökt hjälp. Bland män mellan 45-64 år är den siffran runt 50%. Att många väntar länge med att söka hjälp för sina hörselproblem är väl känt. Det många inte känner till är att olika typer av hälsoproblem är kopplade till obehandlade hörselskador. Exempel är nedsatt kognitiv förmåga, minskad livskvalitet, ökad ångest och depression men också ökad risk för demens.
Att komma igång och behandla sin nedsatt hörsel är viktigt. Detta har stor betydelse för folkhälsan.
En sammanfattning av undersökningen hittar ni här. På morgonens TV4 gjordes ett reportage om detta som ni hittar här.
Långa väntetider till hörselvården efter Covid-19
Efter pandemin har väntetiderna inom hörselvården ökat. Exempelvis rapporterar Barometern att väntetiden i Kalmar är runt 15 månader och i Oskarshamn 7 månader. Många söker hjälp efter att ha varit hemma under cirka två år samt brist på audionomer är några förklaringar till detta.
Lång väntan på hörapparat kan öka risken för demens
I ett reportage i P4 Västernorrland lyfter man problemet att långa väntetider för utprovning av hörapparater kan öka risken för demens. Man talar i reportaget om väntetider på upp till 18 månader. Tillgänglighet och en hög servicenivå är något vi på Hörselföretagarna arbetar för. Att öppna upp för både offentliga och privata aktörer ökar tillgängligheten och minskar väntetiden för att för hörapparater utprovade.
Lyssna säkert och hör i hela ditt liv
Enligt WHO riskerar drygt 1 miljard unga människor utveckla hörselskador på grund av att man utsätts för höga ljud under lång tid. Genom ett säkert lyssnande via volymspärrar, ljudvila, användande av hörselskydd och medvetenhet om tidiga signaler på hörselproblem så kan hörselskadorna minskas i samhället. Under World Hearing Day 3/3 så lyfter man frågan med att många unga lyssnar mycket och länge på hög volym.
“Det här är problem som vi ser i Sverige också. Många unga lyssnar på alldeles för hög volym på sina mobiltelefoner vilket leder till hörselproblem senare i livet”, säger Dr. Dan Bagger-Sjöbäck, tidigare professor i Öron-Näsa-Hals sjukdomar på Karolinska Universitetssjukhuset. “Lyssna säkert och använd hörselskydd så skyddar du din hörsel och kan höra bättre i hela ditt liv” fortsätter Bagger-Sjöbäck.
Genom volymspärrar på din mobiltelefon kan du minska ljudvolymen i dina hörlurar
Den 3:e mars 2022 är det World Hearing Day vilken arrangeras av WHO (World Health Organization). Temat är “To hear for life, listen with care!”. WHO vill uppmärksamma att många barn och ungas hörsel är exponerad för höga ljud och långvarigt lyssnade via exempelvis mobiltelefoner. Nära 50% av världens unga människor, mellan 12-35 år, riskerar att utveckla hörselskador på grund av att man utsätts för höga ljud under lång tid i sitt liv. Totalt handlar det om 1,1 miljarder unga människor runt om i världen som är i riskzonen.
Eric Ankarberg, Leg. Audionom och styrelseledamot i Hörselföretagarna, ger nedan några praktiska tips för ett mer säkert lyssnade.
- Lyssna inte på för hög volym och håll nere tiden du lyssnar
- Sänk volymen om andra hör vilken musik du spelar med hörlurar på
- Använd volymspärr på mobilen och läsplattan
- Skapa ljudvila. Trötta inte ut dina öron
- Använd alltid hörselskydd på festival eller konsert
- Var uppmärksam på din hörsel. Märker du att du hör sämre eller det piper eller susar i öronen och det inte går över bör du söka hjälp hos din vårdcentral eller audionom
Genom att använda hörselskydd kan du minska risken för hörselskador
Genom ett mer säkert lyssnande och mer frekvent användande av hörselskydd kan riskerna för hörselproblem minskas. Tveka heller inte att söka hjälp för dina hörselproblem och få kvalificerad rådgivning om vad du kan göra för att skydda din hörsel, lyssna säkert och få tips för att höra bättre.
Hörselföretagarna är en förening som arbetar för ett mer jämlikt hörselsverige. Vårt mål är att som privata vårdgivare ge alla med en hörselnedsättning tillgång till kvalitativ hörselvård och därmed ökad livskvalitet. Hörselföretagarna har 23 medlemsföretag över hela Sverige. Våra medlemsföretag arbetar både med prevention och rehabilitering av hörselskador.
Kontaktpersoner:
Klas Johansson, ordförande Hörselföretagarna. Telefon: 070-4411070. Mail: ordforande@horselforetagarna.se
Ezgi Eriksson, kassör Hörselföretagarna. Telefon: 072-3893309
Med anledning av World Hearing Day idag vill Hörselföretagarna uppmärksamma vikten av tillgänglighet och valfrihet inom hörselvården
Tillgänglighet och valfrihet inom hörselvården minskar kostnaderna för demenssjukdomar i Stockholms län
Vill man minska risken för att utveckla demens så är nedsatt hörsel den faktor, som du själv kan påverka, som har störst effekt[1]. Att börja behandla nedsatt hörsel när den uppstår förbättrar prognosen, vad gäller att inte utveckla demens, längre fram. I Lancet-studien så menar man att korrigera nedsatt hörsel i mitten av livet (mellan 45-65 år) innebär att man kan minska demensfallen med 9%. Nedsatt hörsel är den påverkbara faktor, av 9 undersökta, som har störst effekt vad gäller att reducera demensutvecklingen i samhället.
Enligt Svenskt Demenscentrum så beräknas 130.000-150.000 personer i Sverige ha en demenssjukdom. År 2030 beräknas 180.000-190.000 personer lida av en demenssjukdom och 2050 är denna siffra 250.000 personer[2]. Socialstyrelsen beräknar att samhällets kostnader för en demenssjuk är cirka 400.000 kr per år[3]. Denna utveckling kommer att innebära oerhört stora utmaningar för kommuner och landsting kommande årtionden. Debattören Gunnar Wetterberg talar exempelvis om demensutvecklingen som ”kommunernas värsta framtidsfråga”[4].
Om man tidigt diagnosticerar och börjar behandla nedsatt hörsel – Hur mycket kan samhällets kostnader för demenssjukdomar minskas?
Om man leker lite med siffrorna ovan så finns det alltså potential för att minska samhällets årliga kostnader för demenssjukdomar med 6,6-6,8 miljarder kronor 2030 och 9 miljarder kronor 2050. Detta är såklart en förenkling och ett mycket enkelt räkneexempel men visar ändå på potentialen och vikten av att börja ta hörselproblem på ett mycket större allvar. Utöver detta innebär ett bättre hörande i samhället vinster som ökad livskvalitet, minskad social isolering, minskat antal depressioner, minskade sjukskrivningar och ökad förmåga för individer att klara studier och arbete. Argumenten för en bättre hörselhälsa är många och starka.
Hur ser det ut i Sverige?
Studerar man hörselvården i Sverige är det tyvärr så att förstagångsanvändarna för hörapparater är 71,7 år och de har en hörselnedsättning med ett tonmedelvärde på 44,5 dB[5]. Ur ett demensperspektiv så söker man hjälp alldeles för sent. I Lancet-studien pekar man på vikten av intervention redan vid 45-65 års ålder. I en stor amerikansk undersökning på över 6400 patienter såg man försämrad kognitiv förmåga redan vid mycket lätta hörselnedsättningar (tonmedelvärde under 25 dB)[6]. Hörselnedsättningar som försummat folkhälsoproblem samt vikten av tidig diagnos och tidig behandling har lyfts i ett speciellt temanummer av Läkartidningen under hösten 2020 (Läkartidningen 40/2020)[7][8][9]
Tillgänglighet och valfrihet innebär tidigare diagnos och snabbare behandling
I Stockholms län har det funnits valfrihetssystem inom hörselrehabilitering sedan 2012. Det har inneburit att tillgängligheten för att få hjälp om man hör sämre idag är bäst i Sverige. Hör du dåligt i Stockholms län kan du få hjälp inom någon vecka. Mångfalden av arbetsgivare och karriärmöjligheter har inneburit att Stockholm blivit attraktivt att arbeta i för Sveriges audionomer. Audionomer är ett bristyrke och det finns enbart cirka 1300 legitimerade audionomer i landet.
Undersöker man olika Regioner i Sverige så har valfrihetssystemet i Stockholms län, med både vårdval och Fritt val, inneburit att år 2017 så hade 45,8% av de hörselskadade hörapparat. Det är högst i Sverige. Det finns län i Sverige, med enbart offentlig hörselvård, där denna siffra ligger under 20%[10].
Vi inom Hörselföretagarna arbetar dagligen med dessa frågor. Hörapparater och hörseltekniska hjälpmedel är en väldigt kostnadseffektiv behandling som hjälper många människor oerhört mycket i sitt dagliga liv och arbete. Dessutom är den tekniska utvecklingen snabb och nya innovativa produkter kan snabbt komma patienterna tillgodo genom att Fritt Val-systemet i Stockholm. Vi tror på en mångfald av utförare, både privata och offentliga, inom svensk hörselvård. Våra medlemsföretag har tusentals kontakter med hörselskadade varje dag och kommer att vara en oerhört viktig resurs för att öka tillgängligheten, innovationsförmågan, digitaliseringen och produktionen av hörselvård både idag och imorgon. Vår närvaro ökar också attraktiviteten för kommande generationer audionomer genom att det ges möjligheter till utveckling och entreprenörskap. Allt detta kommer också för samhället leda till minskade kostnader för utanförskap, social isolering, depressioner och demenssjukdomar i Stockholms län framöver.
Källor:
[1] Livingston G, Sommerlad A, Orgeta V, et al. Dementia prevention, intervention, and care. Lancet.2017;390(10113):2673-2734.
[2] https://www.demenscentrum.se/Fakta-om-demens/Demens-i-siffror
[3] http://www.forskasverige.se/wp-content/uploads/socialstyrelsen-2014-demenssjukdomars-kostnad.pdf
[4] https://www.expressen.se/ledare/gunnar-wetterberg/sverige-maste-vaga-ta-tag-i-kommunernas-odesfraga/
[5] https://www.auris.nu/battre-betyg-for-horselvarden/
[6] https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/31725853/
[7] https://lakartidningen.se/klinik-och-vetenskap-1/artiklar-1/temainledning/2020/09/enkla-insatser-kan-gora-stor-skillnad/
[8] https://lakartidningen.se/klinik-och-vetenskap-1/artiklar-1/temaartikel/2020/09/horselstatus-riskfaktor-och-friskfaktor/
[9] https://lakartidningen.se/klinik-och-vetenskap-1/forfattarintervjun/2020/09/5-fragor-till-elina-maki-torkko/
[10] https://hrf.se/app/uploads/2016/06/Hsk_i_siffror_nov2017_webb.pdf
Med anledning av reportaget som sändes i P1, Plånboken, den 24 november, vill vi bemöta de frågor från Hörselföretagarnas sida
Hörselföretagarna är en förening som arbetar för ett mer jämlikt hörselsverige. Vårt mål är att som privata vårdgivare erbjuda alla med en hörselnedsättning tillgång till kvalitativ hörselvård och därmed bidra till ökad livskvalitet. Alla audionomer i Sverige har legitimation via Socialstyrelsen och som yrkeskår arbetar de under sin etiska kod. Som experter inom hörsel planeras alltid rehabiliteringen utifrån patientens bästa och behov. De individuella planen bygger på hela individens livssituation. Som all annan hälso- och sjukvårdsverksamhet ställer även vårdvalsystemet i Sverige omfattande informationskrav på vårdgivare. Vårdgivaren ska bland annat informera om de valmöjligheter som individen har innan man går vidare med sin rehabilitering. Både regionens upphandlade sortiment och vad som kan skaffas som Fritt val av hjälpmedel (i de Regioner som Fritt val systemet finns) är de valmöjligheter som presenteras. Informationen skall vara både skriftlig och muntlig, trots detta kan missförstånd uppstå. Vi som förening kan självklart inte kommentera enskilda ärenden. Det är naturligtvis mycket olyckligt när den enskilda individen inte känner sig informerad. Hörselföretagarnas medlemsföretag hjälper dagligen hundratals patienter med sin hörsel runtom i Sverige och gör alltid sitt yttersta för att erbjuda en god tillgänglighet och säker hörselvård.
Hörselupplevelsen är individuell och varierar från individ till individ. Den tekniska utvecklingen har kommit långt de senaste 10 åren och dagens hjälpmedel är avancerade datorer. Teknisk utveckling och forskningen bakom varje framsteg är en kostsam process och valmöjligheter inom olika hörapparatmodeller blir större där även skillnader i funktionalitet och priser är faktorer som alltid funnits med. Denna utveckling möjliggör hörsellösningar baserad på var och ens behov och önskemål. Det är en enorm styrka att kunna erbjuda funktionalitet och prestanda som motsvarar vårdbehovet. Oavsett val av teknisk lösning är det dock alltid individens behov som ligger till grund för hörselrehabiliteringen.
I tider som dessa, när fysisk distansering är kritiskt är hörselvård och teknisk rehabilitering avgörande för att minska social isolering vilket kan få stora konsekvenser i samhället och för enskilda individer.
Med vänliga hälsningar,
Styrelsen för Hörselföretagarna
Ökad tillgänglighet kräver fler aktörer – se kortfilmen från Almedalen 2019
Om du ska öka tillgängligheten behöver du fler aktörer på marknaden” – sammanfattar Mona Boström från seminariet i Almedalen 2019. Se filmen (2:18) där politiker och experter ger uttryck för nuläget inom dagens hörselvård.
”Det examineras för få audionomer” – Debattartikeln i Dagens Medicin
Varje år examineras för få audionomer. ”Den yttersta ansvaret för att tillgodose hörselvårdens kompetensförsörjning ligger på lärosätena”. Det skriver Eva Halén.
Läs hela debattartikeln på Dagens Medicin.